Livssyn/andlighet

Kommer snart material…

5 thoughts on “Livssyn/andlighet

  1. Hej!

    Bra hemsida och tankar. Men varför alla dessa amerikanska begrepp?

    Lästips:

    Arne Naess: Ekologi, samhälle, och livsstil. Ett standardverk.

    Alan Ritter: Anarchism. A Theoretical Analysis. Boken har just kommit i nytryck. Ett fantastiskt bollplank för egna tankar.

    Robert Aitken: Taking the Path of Zen. Djup religion stavas utövning – inte psykologi, inte må bra, eller lugn och ro.

    De bästa hälsningar,
    Björn Lindgren
    Vassmolösa

  2. Jag vet inte vilka amerikanska begrepp du sett men den här tanken med att gå off-grid kommer från USA och allt jag läser om andra som gjort liknande kommer nästan aldrig från Sverige. Vissa begrepp tycker jag inte heller har något bra ord i Svenska, tex. simplicity. Off-grid begreppet är ett begrepp som jag vill ha för den här sidan ska gå att hitta mer internationellt så med ändelsen .se blir det den svenska off-grid sidan. Jag tror att off-grid kommer att bli ett välkänt begrepp längre fram. Sedan använder jag mig säkert omedvetet av amerikanska uttryck mycket för att jag spenderar stora delar av dygnet med engelsk text eller tal. Tyvärr tycker jag att det svenska språket inte alltid har ord för nyanser så som i det engelska språket. Men jag ska tänka på det.

    Tack för bok titlarna, de verkar som intressant läsning.

  3. Hej Admin!

    OM SPRÅK, MEDVETENHET, OCH MAKT

    Det språk som används på den här hemsidan är svenska. Or should I, from now on, write in English here? Nej, det tror jag inte.

    Vilka amerikanska begrepp? Svar: Bara på denna sida hittar jag: “Comments to Livssyn”, “categories”,
    “Leave a Reply”. “Tiny House byggare”, “Off-grid”,”Off-grid leverne”, “Överlevnadslänkar”, m.m. Och massor av särskrivningar.

    Lite om översättning. I grunden är översättning omöjlig, men vi försöker översätta ändå.

    Svenskan har oändligt många fler ord än engelskan. Engelska bygger i huvudsak på begrepp, medan svenska är oändligt mycket mer produktiv genom att man kan bilda hur många nya sammansättningar som helst. Bara fantasin sätter gränser.

    Svenska har en god språkekonomi. Jämför längden på de engelska översättningarna av de isländska sagorna med de svenska.

    Ett exempel: “dygn” blir på engelska, “day and night,” “twenty-four hours,” eller “round the clock”.

    Varför så mycket engelska? Språk är inte bara kommunikation, utan också idenditetsskapande. Sedan andra världskriget, är det engelska som gäller. Innan dess var det tyska; på 1700-talet franska.

    I små länder identifierar man sig gärna med den rådande stormakten. När USA har kollapsat ekonomiskt, socialt, politiskt, militärt – läs fredsforskaren Johan Galtungs artikel, “The Coming Decline and Fall of the US Empire”* – kommer vi att hitta nya förebilder. Och nya främmande språk att briljera med.

    Det är omöjligt att både vara ung och språkerfaren. Det tar lång tid och kräver mycket möda att behärska det egna modersmålet. Det är en livsuppgift. Se det som en investering. Språklig medvetenhet går hand med politisk och ekologisk medvetenhet och insikt.

    Även jag späckar mitt språk med engelska och slang. Det är kul. Men i officiella sammanhang, blir mitt språk mer formellt för att försöka lyfta fram tankens innehåll och precision. Är språket alltför privat, skymmer och stör det det som ska meddelas.

    ” – Nu ska ni hora!
    – Sager man sa till den sota froken?”

    ur Kent Anderssons monolog om
    det nya EU-språket.

    Envisas,
    Björn Lindgren
    Vassmolösa

    * Och hans, “What Comes After the US
    Empire?”. På nätet. Där kan man också
    läsa Tom Engelhardts två intervjuer
    med Chalmers Johnson,
    militärhistoriker, CIA-konsult, m.m.

  4. Hmm Björn… “Svenskan har oändligt många fler ord än engelskan” Det måste jag säga är en sanning med modifikation. Jag gillar svenska – men att svenska språket skulle ha fler ord än engelskan bara för att man kan skriva ihop många fler genom att t ex skriva grönmålad, blåmålad, gulmålad osv känns inte speciellt seriöst.

    Men att man knappast behöver ta till engelska begrepp kan jag hålla med om. Dock kan det ju vara en “stil” att göra det med. Ungefär som att man inom folkmusiken kan låna friskt så borde man väl få göra det på sin egna blogg också?

    Well well…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>